Beslutet om att bygga Uppsala konsert och kongress har varit ett omdebatterat ämne i Uppsala där kritik har framförts mot bland annat de kalkyler som varit en del av beslutsunderlaget till investeringen. Kritiker uttryckte att om beslutsfattarna hade fått en mer rättvisande bild av intäkterna och kostnaderna, hade beslutet om att uppföra byggnaden aldrig gått igenom. Att det fanns frågetecken kring kalkylerna bekräftades av en kort genomgång av dem, då det visade sig att stora poster i den inte hade specificerats.Med bakgrund av detta är syftet att svara på frågorna på vilket sätt kalkylunderlaget för driftsverksamheten varit bristfälligt samt vad som kan ha legat bakom detta. Materialet som använts för att svara på frågorna har varit en intervju med personen som varit ansvarig för kalkylerna samt dokumenten som haft anknytning till investeringskalkylerna, i form av rapporter och verksamhetsbeskrivningar, som varit en del av beslutsunderlaget.Slutsatsen är att kalkylunderlaget för driftsverksamheten, som presenterades inför beslutet om att bygga Uppsala konsert och kongress, har varit bristfälligt på flera punkter och att detta kan ha påverkats av flera faktorer såsom personliga intressen och förväntningar. Detta innebar i sin tur att beslutet om att bygga Uppsala konsert och kongress kom att fattas på ofullständiga grunder..

I denna uppsats har vi studerat hur Uppsala konsert och kongress nyckelintressenter avspeglas i deras styrsystem och vad detta får för konsekvenser på företagets prestation.  Bakgrunden till denna studie ligger i de två dominerande synsätten på hur företag ska förhålla sig till sin omvärld gällande den strategiska styrningen, där frågan om intressenter står i centrum. Det handlar om den traditionella, ägarorienterade eller den relativt nya, intressentorienterade styrningen. Till skillnad från företag som anammar en ägarorienterad styrning står de intressentorienterade företagen inför en speciell utmaning, nämligen att balansera styrsystemen så att nyckelintressenternas intressen tillgodoses jämbördigt. Uppsala konsert och kongress strategiska styrning karaktäriseras som intressentorienterad och för att undersöka hur nyckelintressenterna och deras intressen avspeglas inom företagets styrning har vi utgått från R. Edwards intressentteori kopplat till begreppen styrsystem och organisationsmål.

Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..

Uppsatsen behandlar intressegruppers påverkan på beslutsfattare på lokal nivå genom att undersökapåtryckargrupper som var involverade vid byggandet av Uppsala konsert och kongress. Studiensyftade till att utröna huruvida det fanns någon skillnad mellan lokala intressegruppers pluralistiskaarbete och teorin kring påtryckargruppers verksamhet på nationell och europeisk nivå. Slutsatsen äratt alla dessa intressegrupper använder sig av liknande verktyg. Studien behandlar även skillnadenmellan intressegrupper där delar av medlemskåren är beslutsfattande politiker och påtryckargruppersom ej har det. Här visar studien att de intressegrupper som har förtroendemän som medlemmarfokuserar mer på direktkontakt med politiker än vad andra påtryckargrupper gör..

På platsen där konstmuseet ska ligga finns idag ett gammalt magasin, Katalin, som har omvandlats till en välanvänd byggnad med plats för kafé, shop, restaurang och en scen för olika event. Det nya konstmuseet skapar ytterligare aktivitet på platsen och förutsättningar för Katalin att utveckla sina verksamhet. Ett flöde går genom tomten, som idag används som parkeringsplats, från tomtens södra ände från Uppsala resecentrum till det nordliga hörnet av tomten där Uppsala konsert och kongress ligger. Det nya konstmuseet skapar förutsättningar att förstärka detta flöde. Genom att lägga museet under mark kan platsen aktiveras och användningen ökaPå marknivån skapar museets taklanterninerna ett landskapi olika höjd och storlek, och skapar en fasad för museet.

In May 2010 the plans for Malmö?s new Concert Hall, Conference Centre and Hotel were announced publically. The purpose of this thesis was to present strategy for communication in order to gain approval for the new concert and conference center from the inhabitants inMalmö and to incorporate the use of it in their everyday life.Material from the receiver?s as well as the sender?s perspective has been collected from qualitative interviews. Through group interviews we have investigated the general consensus of the inhabitants of Malmö regarding the investment, placing, offered events, expectations as well as how they collected information.

Som frilansande musiker, kompositör och bandledare vill Miranda Bjerking Raeder utforska hur en konsert kan bli en större upplevelse om man tillsätter bildkonst och dansare tillsammans med bandet Black Dough på en scen. Hon vill se hur scenuttrycket växer och får mer substans när det utmanas till att vara mer storslaget. Några av frågorna som hjälpte henne att starta sin resa är: Hur kan jag sammanföra musik, bildkost och dans utan att förvirra publiken? Varför är det viktigt för mig att göra en konsert av denna form? Vilka problem och kompromisser stötte jag på i projektet? ochVilka nya perspektiv och erfarenheter öppnade sig för mig under arbetets gång?.

Under hösten 2011 och våren 2012 har jag som basist genomfört fem helt olika konserter i olika konstellationer och genrer. Jag har valt att analysera dem för att få större förståelse om vad det är som faktiskt påverkar mig i samband med en konsert. Frågorna som behandlas är:?Vad hade jag för känsla innan spelningen??Vad hade jag för känsla på scenen??Hur uppfattade jag publiken??Vad kände jag direkt efter konserten? Hur känner jag nu, en tid efter konserten??Vad skulle jag gjort annorlunda om jag fick göra om spelningen?Studien är introspektiv och jämförelserna av konserterna handlar inte om vad andra tycker, det är en jämförelse av mina upplevelser vid olika konsertsituationer.Under arbetets gång när jag analyserat varje konsert har jag insett hur viktigt det är att man mår bra och har en bra magkänsla precis innan en konsert. Det är något som inte slagit mig tidigare..

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur olika musiker inom den klassiska musiken tänker när de planerar en konsert. Jag har intervjuat fyra erfarna musiker och jämfört deras svar. Frågorna behandlar tre delämnen: Repertoarval, programuppläggning och konsertpresentation. Alla musiker är inriktade på den västerländska konstmusiken. Konserten de planerade är en kammarmusikkonsert.

Detta arbete syftar till att skapa en bättre förståelse till orsakerna bakom PA-teknikers val av ljudnivå på en konsert, och varför dessa ljudnivåer är så pass höga som de är idag. Ett antal ljudtekniker har i rollen som PA-tekniker fått besvara några frågor om ljudnivån på konserter. Dessutom har ett flertal konsertbesökare fått svara på bl.a. om de tycker att ljudnivån på konserter brukar vara lagom eller för hög. De flesta ljudteknikerna och nästan två tredjedelar av konsertbesökarna tyckte att ljudnivån brukar vara för hög.

Syftet med uppsatsen är att som flöjtist utveckla och undersöka det musikaliska, mentala och sceniska arbetet inför och i samband med 2 konserter och en provspelning. Jag har spelat in de tre tillfällena och sedan jämfört min egen upplevelse av konserten med ljudinspelningen. Utifrån detta har jag sedan utvärderat och hittat vägar att arbeta inför och under en konsert och andra typer av liknande uppspelningssituationer. Målet med arbetet har varit att hitta strategier och verktyg för att hantera olika typer av spelsituationer som är användbara för både mig själv och andra musiker. Resultatet jag kom fram till genom arbetet var att god förberedelse av både det musikaliska materialet och de praktiska delarna inför en konsert är till stor del det som påverkar slutresultatet i positiv riktning..

Projektet ga?r ut pa? att go?ra en konsert med Whitney Houstons la?tar. Konserten go?rs i samarbete med tva? andra sa?ngerskor, och ett band pa? fyra personer. Musiken arrangeras av oss sa?ngerskor, och hela konserten utformas som en helhet, med inslag av a capellasa?ng, medleyn och koreografi.

Under hösten 2011 och våren 2012 har jag som basist genomfört fem helt olika konserter i olika konstellationer och genrer. Jag har valt att analysera dem för att få större förståelse om vad det är som faktiskt påverkar mig i samband med en konsert. Frågorna som behandlas är:?Vad hade jag för känsla innan spelningen??Vad hade jag för känsla på scenen??Hur uppfattade jag publiken??Vad kände jag direkt efter konserten? Hur känner jag nu, en tid efter konserten??Vad skulle jag gjort annorlunda om jag fick göra om spelningen?Studien är introspektiv och jämförelserna av konserterna handlar inte om vad andra tycker, det är en jämförelse av mina upplevelser vid olika konsertsituationer.Under arbetets gång när jag analyserat varje konsert har jag insett hur viktigt det är att man mår bra och har en bra magkänsla precis innan en konsert. Det är något som inte slagit mig tidigare..

Vid studioinspelning av pop- och rockmusik bearbetas musiken ofta i efterhand. Det går att klippa i spåren, skapa loopar, lägga på instrumentspår i efterhand, lägga på effekter och mycket mer. Ett låtarrangemang kan lika gärna skapas vid mixningsprocessen i studion som i replokalen. Detta kan skapa en problematik när musiken sedan ska framföras på konsert. Vad gör man till exempel när en låt spelats in med åtta pålagda gitarrspår i studioversionen, men bandet bara har en gitarrist när den sedan ska framföras vid konsert? Jag har undersökt vilka problem och möjligheter som finns i ?översättningsprocessen? när studioinspelad musik arrangeras för livekonsert.

Denna rapport beskriver utvecklingen och skapandet av examensarbetet utfört på uppdrag av Destination Norrköping KB. Destination Norrköping KB är ett serviceföretag. Verksamheten kan sammanfattas i två huvuduppgifter - Marknadsföring och utveckling av Norrköping som besöksort samt försäljning, marknadsföring och utveckling av Louis De Geer konsert&kongress och Värmekyrkan. För att göra arbetet inom företaget effektivare skapades som examensarbete ett intranät och en cd-produktion, innehållande företagspresentation och frågesport, till företaget. Intranätet skulle användas i det vardagliga arbetet på företaget och cd- produktionen/frågesporten för att visa upp företagets bästa sida vid mässor och liknande evenemang.